på tal om tid....

det verkar inte spela någon roll hur mycket tid som egentligen passerar när man inte tycks göra något av den eller?

igår va det 1½ år sen livet tog en helt annan vändning, när allt föll samman och jag liksom slutade se livet från den ljusa sidan.
även om det finns dagar man kommer på sig själv med att inte ha ägnat saken en tanke ( vilket jag uppenbarligen gjort när jag väl kommer på det?), så blir det liksom inte bättre ändå.

jag kan fortfarande börja lipa för INGET, och allt hänger mer eller mindre på vad som hände då..
när släpper det?
jag blir fan galen, dels för att jag är förbannad, men jag är mest ledsen över att inte ens få möjligheten att visa det, det kommer jag aldrig få!

som sagt.. 1½ år... gör ingen skillnad alls.

saknar dig...